Sandras ღ

Jag vet inte om det känns bättre idag, eller om jag bara tvingar mig själv att tro det..
Varje sekund jag är ensam finns han där i mina tankar. Jag undrar vad han gör, hur han hanterar det här, hur han mår och om han är lycklig nu..
Jag vill bara att tiden ska gå snabbare så att smärtan någon dag börjar avta.
Nätterna är värst.. Att behöva somna ensam, vakna av att tårarna rinner och upptäcka att drömmen var sann. Mitt i all sorg finns det väldigt mycket ilska också över hur han behandlar mig.
Han är kall och verkar helt opåverkad av det som har hänt, vågar knappt se mig i ögonen och vill inte ta någon diskussion. Men jag är heller inte förvånad, det är ju sån han är på utsidan,
insidan döljer nog så mycket mer..

Jag ska försöka vara lycklig ikväll för jag vet att jag förtjänar det.
Nu ska jag börja ett nytt liv med mina fina vänner runt omkring mig, tack igen för att ni finns där. ♥